miltons-atl.com

Jag har av någon outgrundlig anledning lyckats med konststycket att dra på mig en alldeles förskräckligt stor räkningshög den här månaden. Alltså vi snackar skrämmande mycket pengar här, så mycket att jag på allvar börjar oroa mig för hur jag ska få råd med mat här. Det här är naturligtvis ingen direkt angenäm känsla kan jag tala om. Hittar jag ingen lösning på det här problemet kommer jag sannolikt att drabbas av magsår snart, vilket inte precis vore någon hit i det här läget. Frågan är alltså hur jag snabbt som en iller ska få fram de tusenlappar som uppenbarligen saknas. Den bästa lösningen som jag kommit på hittills är att sälja guld (troligtvis till SMS GULD funderade även ett tag på guldbrev men det är nu uteslutet) i form av en del gamla smycken jag har liggande till SMS Guld eller någon annan grossist som betalar bra och framförallt snabbt. Visst tar det här emot en smula, det gå liksom inte att komma ifrån men jag har inte så mycket val heller.

Jag har på senare tid blivit närmast ofantligt sugen på att skaffa mig lite nya möbler. Främst behöver jag nya grejer till vardagsrummet som för närvarande är lite väl tomt sedan jag för ett tag slog sönder i princip allt möblemang där med en yxa efter att mitt fotbollslag lidit ett skamligt nederlag mot ett gäng bönder som inte ens har i högsta divisionen att göra. Nu är det emellertid så att jag, på grund av en rad omständigheter som jag inte orkar gå in på, har otroligt mycket att göra på jobbet. Alltså, vi snackar hysteriskt mycket här. I vilket fall har jag inte tid att springa runt i möbelbutiker och titta, det finns inte sportslig. Så därför lutar det nu åt att jag får använda mig av möbelauktion på nätet för att leta rätt på de grejer jag vill ha och behöver. Enligt flera av mina vänner är auktioner på nätet kanske det absolut smidigaste sättet att skaffa kvalitetsprylar och inte sällan det billigaste också.

Jag verkar ha gjort det igen. Gjort av med alla mina pengar alltför snabbt trots att jag egentligen borde veta betydligt bättre vid det här laget alltså. Ärligt talat förstår jag knappt hur det hela går till. Kanske borde jag vara med i något teveprogram som femmans Lyxfällan där två ekonomer stirrar överseende och milt irriterat på mig och frågar lugnt och pedagogiskt hur jag kan vara så dum i huvudet att jag bränner så mycket pengar på saker som är totalt onödiga. Eller så kanske jag skulle försöka undvika hela det förnedrande scenariot och se till att lösa situationen helt på egen hand och helst nu på en gång. Frågan är hur en sådan sak skulle gå till rent konkret bara. Ett alternativ, kanske det enda alternativet i nuläget, är att jag säljer av lite gamla smycken och annat kan inbringa en rund summa snabbt. Jag har hört att företaget SMS Guld betalar riktigt bra för byrålådsguld just nu.

Alla som har hjälpt till att montera upp ett partytält känner till hur jobbigt det kan vara och det är ingenting man vill göra till vardags direkt men samtidigt så är det ju så att det säkert finns folk som jobbar med det på heltid för vem sätter upp mässtält på de olika mässor som finns? Jag undrar om det finns ett yrke som heter tältmonterare eller liknande och sen undrar man ju vad de får i lön. Det konstiga är ju att alla de tråkigaste arbetena är de som ger minst betalt, som till exempel diskare eller städare. Det borde ju vara tvärt om egentligen, de som gör det tråkiga arbetet borde ju få mer i lön. Undantaget är kanske kreatörer som till exempel konstnärer för det kan ju anses som ett roligt jobb men de får ju ganska dåligt betalt om man inte räknar med de kända konstnärerna som ju är rika.

Min kusin jobbar för närvarande på ett företag som säljer och hyr ut (tror jag) hjärtstartare till företag och myndigheter. Det är faktiskt ganska beundransvärt i mitt tycke. Nu är det här visserligen ett vinstdrivande företag som vill tjäna pengar på sin verksamhet precis som alla andra. Men när det går bra för dem, alltså då många hjärtstartare blir sålda, hjälper de faktiskt också till att i varje fall indirekt rädda sjuka människors liv. Drabbas man av hjärtstillestånd och det råkar vara långt till närmsta sjukhus ligger man i regel synnerligen risigt till. För även om man råkar ha folk runt omkring sig då något sådant händer är det inte på något sätt säkert att de vet vad som ska göras eller kan och har sinnesnärvaro nog att ge hjärtmassage. Finns däremot en hjärtstartare i närheten ökar chansen att klara livhanken dramatiskt (med upp till 50 procent har jag läst). Dessutom klarar i princip vem som helst av att använda en modern hjärtstartare eftersom de ger instruktioner och guidar ”utföraren” rätt. I alla fall, min kusin har funnit ett synnerligen sympatiskt sätt att tjäna pengar.

Vad ska jag säga egentligen? Att jag hade fel, att jag ångrar mig? Att seo hosting är absolut nödvändigt? Ja kanske faktiskt, för det stämmer ju alltihop. Jag tänkte fel helt enkelt, det går inte att komma ifrån den saken. Ärligt talat vet jag inte riktigt hur det blev så, kanske är det inte ens mitt fel. Jag vill inte gärna tro det i varje fall. Det är inte alls bra för min självbild det här. Inte på något sätt faktiskt. Snarare är det rena tortyren. Ungefär som att sova i en säng gjord helt och hållet av gorgonzola ifall man är ostallergiker som behöver ett stumt underlag för ryggen. Jo, så är det. Det kanske låter lite konstigt det har jag full förståelse för men det är så det ligger till. Vilket inte är så bra eftersom som min självbild inte är direkt stark av sig som den är. Snarare tvärtom. Men det ordnar sig säkert på något sätt.

Det är inte lätt att hålla i plånboken när man ser en riktigt snygga tygpåsar måste jag erkänna och idag såg jag en väldigt snygg tygpåse som dessutom såldes på rea och jag var väldigt duktig som höll mig från att köpa denna tygpåse trots att jag ville ha den så gärna. Jag måste nämligen dra ner på mina utgifter den här månaden för jag har lite ont om pengar just nu och en tygpåse känns inte så himla nödvändigt egentligen, speciellt inte med tanke på att jag redan har en massa tygpåsar som ligger och skräpar här hemma. Jag har viktigare saker att lägga mina pengar på, som till exempel mat för det känns ju ganska nödvändigt måste jag säga. Tygpåsar kan man ju köpa en annan gång när man har lite mer pengar för det är att betrakta som lyxprodukter i det här läget. Det finns mycket man kan spara på för att minska utgifterna.

Jag är lite avundsjuk på en av mina vänner. Han verkar alltid ha så lätt för sig. Allt han provar på lyckas han med. Jag har till och med en obehaglig känsla av att om han började på mitt jobb skulle han säkert kunna det bättre än vad jag kan efter en vecka trots att jag arbetat med samma sak i nästan två år nu. En sak han är omåttligt bra på är att laga mat. Allting karlen ger sig på blir smått fantastiskt gott och skulle mycket väl kunna serveras på något flott restaurang. Han verkar inte behöva söka stöd i någon kokbok eller utan kan improvisera sig fram hej vilt och ändå så blir anrättningarna hur delikata som helst. Försöker jag mig på något liknande smakar allt trolldeg och ser ännu värre ut. Nu har en annan kompis antytt att jag kanske skjuter över målet lite, att jag kan lite för höga kulinariska ambitioner. Kanske skulle satsa på lite enklare maträtter istället? Hon (vän nummer två alltså) tipsade mig även om matklubben som på sin hemsida har oräkneliga recept på ytterst smarriga men framför allt lättlagade rätter som även jag borde klara. Verkar faktiskt värt att kolla upp.

Jag måste säga att affären där jag alltid brukar köpa mina matvaror där jag bor har blivit väldigt dålig och det går inte att handla där längre tyvärr. Det är alltid väldigt långa köer i kassan även om det inte är mycket folk i affären. Kassapersonalen är tröga och långsamma och det finns inte tillräckligt med kassapersonal vilket gör att köerna är orimligt långa. En som sitter i kassa är väldigt långsam och stirrar på varje vara en stund innan hon slår in priset. Det är väl a och o att ha kompetent personal i kassan för att förhindra långa köer. Jag kommer på mig själv med att sucka surt när man står i kön och väntar och man skulle kunna tro att jag har hamnat i klimakteriet eller nått med tanke på mitt humör i affären för jag brukar inte alls vara sån i vanliga fall.